måndag 19 december 2011

God Jul



Ett litet julinlägg tänkte jag hinna med innan jag åker norrut till gamla hemmasoffan hos föräldrarna.

Jag har tjuvstartat julen lite hemma i "Kärret"- Kristinebergsgranen är finklädd och finare än de flesta torpgranar. För första gången har jag en rumshög gran och äntligen har jag fått plocka fram min glaskulesamling från tio års loppisar. Förut kunde man köpa orginalpappaskar från övergivna julpyntslådor med finaste glaskulor ibland i form av kottar och med vackra mönster och färger för en 20- lapp. Numera kostar minsta lilla glasklocka/-kula 60-80:- kr styck på samma loppisar. I vilket fall har jag fyndat ett flertal gånger genom åren. Det enda som fattas i min gran är riktiga stearinljus men det är nästan för läskigt. Min gran får vara lite 50-60-talsstuk på, som lägenheten, med riktigt elljus.




I lägenheten har jag två lite främmande möbler boendes för tillfället, vilsna 1800-tals gäster i 1950-talet. Under senhösten har jag lyckats hitta fina möbler till torpet på Blocket. Jag tror att både skänken och slagbordet är från mitten av 1800-talet de har en slags robust enkelhet som passar fint till torpet- båda med originalfärgen kvar- vackert vetegula- en slags vanlig björkimitation skulle jag gissa? Bordet med två rejäla lådor och plats för många matgäster om det skulle behövas- skänken med lådförstycken i glad bondbarock. Den skulle behöva få tidstypiska beslag till dörrar och lådor, men i övrigt mycket välbevarad och stammandes från Uppland. Båda möblerna var obegripligt tunga och jag vet inte hur jag ska få dem på plats, men det löser sig.
På tal om att "få på plats" -i bilen bor min järnspis som några vänliga grabbar på Bussgods baxade in med stor ansträngning i förra veckan. Jag antar att det gör den svår att stjäla ur bilen, som jag kommer ha ståendes några veckor, innan snickarna är tillbaka på torpet igen och jag kan köra dit den och få hjälp att montera den på plats.

Men innan dess jul och nyårshelg- jag känner mig melankolisk- tänker på förra julen då jag var på en helt annan plats i livet och inte visste något om framtiden, torpet eller något av det omvälvande som skulle komma. Men i grund och botten kommer jag alltid tycka om julen -jag får träffa hela min fina stora familj-grävlingpappan och mamman och brorsan, de tokiga mostrarna, rara kusinerna, och sen förstås den norrbottniska skogen och ishavet och snön. Det är inte dåligt och i år får jag med mig stora sonen som den bästa bonusen.

God jul och gott nytt år kära bloggläsande vänner önskar Stina

4 kommentarer:

  1. God fortsättning med torpet! Ska bli trevligt att läsa mer om öden och äventyr.
    MrsUniversum

    SvaraRadera
  2. Tack "mittuniversum" -jag har kollat in din hemsida- fin! Lärorik. Jag gnuggar just nu ögonen efter helg och midvinterdvala. Snart börjar vårens planer röra sig i huvudet.
    /Stina

    SvaraRadera
  3. Hej,
    jag har egenhändigt monterat en motsvarande ny, från Sverige inköpt vedspis på vår stuga i södra Lappland i Finland.
    Rökröret kan anslutas på två alternativa sätt.
    Det ena sättet är att rökröret ansluts synligt från spisens övre yta (spishällen) så att röret går upp synligt sisådär en meter, och så svänger det in i skorstenen. Då hinner röret, helst av gjutjärn, avge lite mera värme från röggaserna innan de försvinner upp i skorstenen. Ofta har man ett vridspjäll i röret, men det skall ha nåt slags hål för att inte sluta 100 % tätt med tanke på restos = kolmonoxid = osynlig, luktfri och dödlig gas som kan förgifta på en gång eller så att den samlas sakta i blodet. I övrigt skall rökrörsanslutningarna var heltäta, både med tanke på brandfara och kolos, vilket fixas med att linda snöre av keramisk fiber och smeta på eldfast tätningsmassa gjordför ändamålet. Större sprickor tätas vid behov med lerbruk. Det andra alternativet är att ha skorstensanslutingen baktill på spisen, det har vi. Också här skall anslutningen vara heltät, och spjällskivan inne i rökkanalen skall ha ett hål, t.ex. kan man såga av ett hörn eller borra upp ett lämpligt hål. Alltför små hål sotar igen. Utred hur långt spjället går in och hur långt det skall dras ut för att rökkanalen skall vara helt öppen, och vilket är det idealläge där draget i spisen är bra, men inte överdrivet. En spis är inte en ässja. Man kan med vinkelsslip skära små hack i kanten av spjällskivan för att markera t.ex. idealläget. I vissa fall kan man montera en stump kopparrör e.d. på spjällskaftet som hindrar att det går att skjuta helt in, detta för att hindra att spjället stängs 100 %. Det har vi på spjället till den öppna spisen. Att spjället släpper ut lite luft är bra också med tanke på vädringen av stugan.
    En viktig grej med spisen är att bakugnstaket, inne i spisen och under spishällen, skall ha ett lager av lerbruk på sig för att taket inte skall brinna sönder och för att fördela värmen jämnt. On din spis inte har det, eller om lagret har farit mycket illa, kan du själv fixa det så här: Vänta till sommaren. Köp en påse lerbrukspulver. Se till att spisen inte är det minsta varm. Plocka lossa alla delar du får loss på spishällen, alltså alla plattor, ringar och mellanstycken. Lägg dem så att du vet hur du skall lägga dem tillbaka efteråt. Sota spisen invändigt och givetvis bakugnstaket utvändigt speciellt omsorgsfullt. Blanda lerbrukspulvret med rent vatten till en lämpligt tjock gröt. Bred ut gröten till ett lager som är 1-2 tum tjockt i den ändan där du eldar spisen, och tunnar ut jämnt mot den andra ändan av bakugnstaket där röken sugs ner. Idén är att det avtunnande lerskiktet kompenserar för att rökgaserna ofta är som hetast i eldstadsändan. Lägg inte tillbaks järndelarna innan leran har torkat ganska grundligt så att de inte rostar av fukten. Sen skall leran få torka i flera veckor innan du eldar det minsta, annars spricker den. De första gångerna eldar du helt, helt försiktigt, som i en ny murad kakelugn eller annan spis. Små sprickor i leran uppstår det antagligen, men det gör ingenting. Slå inte sönder leran då du sotar spisen.
    Du hittar säkert innstruktioner hos någon av spistillverkarna.
    Ditt fundament för spisen ser gediget ut. En spis lever alltid då den blir varm och kall, inte minst en gjutjärnsspis. Därför skall alla lösningar göras så att de tillåter dessa rörelser.
    Låt en kompetent sotare eller motsvarande granska tätheten på skorstenen, om husets trädelar eventuellt ligger för nära skorstenen e.d., så är du på den säkra sidan. Men det skall vara någon som förstår sig på hur äldre tiders lösningar fungerar, annars kan granskningen resultera i eldningsförbud och hejdlösa förbättringsförslag. Eventuellt kunde man lägga täljstensplattor ovanpå spistaket, men kolla upp vad spistillverkarna säger.

    mvh
    "Hirvas-Pieti",
    Finland

    SvaraRadera
  4. Tack "Hirvas-Pieti" Det var en imponerade mängd information och goda råd! Tack det var lärorikt- jag har låtit en skorstensreparatör fixa anslutningen, men ska definitivt kolla upp det där med spjället.

    SvaraRadera